Automatiserad bågsvetsning
Bågsvetsning är den vanligaste sammanfogningsprocessen. Vi på KUKA erbjuder en lång rad automationskomponenter, funktionspaket, robotar och celler i form av standardprodukter med kort leveranstid. Från MIG-svetsning till MAG- och TIG-svetsning.
Lär dig mer om de olika processerna för bågsvetsning
Bågsvetsning är en ljusbågssvetsmetod där en ljusbåge tänds mellan elektroden och arbetsstycket. Ljusbågen smälter arbetsstycket och ett eventuellt tillsatsmaterial som tillförs. Det finns flera olika förfaranden. Bland annat är MIG/MAG-svetsning och TIG-svetsning de mest använda metoderna. De skiljer sig åt genom användning av olika gaser och valet av material. De imponerar med högsta kvalitet på svetsfogen och hög svetshastighet.
MIG-/MAG-svetsning
MIG-/MAG-svetsning en ljusbågssvetsmetod där en ljusbåge tänds mellan en svetstråd och arbetsstycket. Ljusbågen smälter arbetsstycket och en extratråd som tillförs. För att skydda svetsbadet från det reaktiva syret i omgivningen levereras en skyddsgas tillsammans med svetstråden. Den förskjuter syret vid svetspunkten och förhindrar därmed oxidation av smältbadet.
MAG-svetsning (metall aktiv gas) använder en aktiv gas, t.ex. koldioxid eller en koldioxidblandad gas. Den aktiva gasen reagerar med smältbadet och stabiliserar ljusbågen.
MIG-svetsning (metall inert gas) använder en inert, dvs. icke-reaktiv gas, t.ex. argon eller kväve.
Fördelar
-
Hög svetshastighet
-
Hög smältningskapacitet
-
Kostnadseffektivt
Applikation
-
MIG: legerat och olegerat stål
-
MAG: Ädelmetaller som rostfritt stål, aluminium, titan eller koppar
TIG-svetsning
Vid TIG-svetsning (tungsten inert gas) levereras svetsströmmen via en volframelektrod, som är temperaturbeständig och inte smälter bort. Precis som vid MIG-svetsning används inerta skyddsgaser som argon eller helium för att förhindra en reaktion med syret i luften. Om ett fyllnadsmaterial behövs för en specifik tillämpning matas det separat via en extern trådmatare.
Fördelar
-
Hög kvalitet och utseende på sömmen
-
Lämplig för alla svetslägen
Applikation
-
Alla svetsbara metaller
-
Arbetsstycken med tunna väggar
Plasmasvetsning
Plasmasvetsning är en variant av WIG-svetsning, där ljusbågen omges av en vattenkyld dysa. Dessutom förs en plasmagas in, vanligen argon, som genererar en plasma med högre effekttäthet än den nakna ljusbågen.
Fördelar
-
Högre effekttäthet
-
Högre svetshastighet
-
Mindre skevhet
-
Kan kombineras med en extern trådmatare
Applikation
-
Mikroplasmasvetsning (0,1–1 mm tjocklek på arbetsstycket)
-
Plasmasvetsning med hål (3–9 mm)
-
Plasma-MIG-svetsning (3–>10 mm)
Svetsrobotar, positioner och svetsceller:
Modulära, standardiserade komponenter kan kombineras på ett idealiskt sätt
Programvara och sensorteknik för alla svetsuppgifter oavsett komplexitet
- KUKA.ArcTech: Svetsprogramvara med många funktioner för enkel och snabb manövrering och programmering av svetsapplikationer
- KUKA.TouchSense: Programvara för fogsökning samt identifiering av form- och lägesavvikelser i arbetsstycken av metall
- KUKA.Sim: noch effizientere Erstellung von Offline-Programmen mit dem KUKA.Sim ArcWelding AddOn für Schweißapplikationen
- KUKA.SeamTech: Programvara för integrering av sensorer för fogsökning och fogspårning samt korrigering av robotens rörelse under svetsningen
- KUKA.TRACC TCP: Programvaruteknologipaket för automatisk kontroll och kalibrering av brännarens TCP under produktionscykeln
- KUKA.iiQoT är en central IIoT-plattform för databaserad automatisering
- KUKA.AppTech erbjuder fördefinierade strukturer och programsekvenser för snabb driftsättning av din svetsapplikation och tillhandahåller moduler för strukturerad kommunikation mellan industrirobot och programmerbar logikstyrning (PLC)
Vi samarbetar med kända tillverkare av svetsteknik
För att KUKAs robotar ska svetsa med optimal kvalitet samarbetar vi med starka partner som levererar marknadens bästa svetsutrustning: Binzel, ESAB, EWM, Fronius, Kemppi, Lincoln, Lorch, Megmeet, Migatronic, Miller, SKS m.fl.
Svetsutrustningen ansluts snabbt och enkelt till robotstyrningen via ett fältbussgränssnitt, t.ex. EtherCAT. På så sätt får operatören tillgång till robotstyrningens fulla funktionsutbud.